insomnia

Kan inte sova och det är verkligen jätteovanligt när det gäller mig numera. Tycker inte alls om att vara uppe sent och vakna ännu senare men de sista dagarna har det varit svårt att vakna i tid. Då man bor i vindsvåning och de flesta fönster är i taket lever man ett slags igloliv under vintern för det ligger så mycket snö på som tyvärr ganska effektivt stänger ute det naturliga ljuset. Det är ok i vardagsrummet för där har vi vanliga fönster också men i sovrummet är det hopplöst svårt att lyckas vakna i vettig tid. Går man ändå upp innan soluppgången så är det ju en annan sak men jag har för tillfället inte så mycket föreläsningar att gå upp tidigt till och försöker därför vakna av mig själv vid jaa.. halv nio kanske. Nu i helgen har jag fått kämpa mig upp vid tio och då känns det ju redan som att man sovit bort halva dagen och nu sitter jag här, alldeles för pigg för att kunna sova.

Tänk om jag hade läst det här som tonåring... Eller det räcker nog med som 24-åring med! Så långt tillbaka som jag kan minnas så är det jag och mamma som har varit uppe sent sent på nätterna och tittat på skräckfilmer och lite i smyg hånat de som lägger sig innan tolv. Nu för tiden jobbar mamma natt och jag brukar sova innan halv tolv. Så kan det gå!