måndag

Nu har den första censuren ägt rum! Jag kände att ett visst inlägg förstörde hela bloggen och jag har inte så mycket sympati över för notoriska gnällspikar så nu är det borta. Ny start.

Något som känns segt just nu är att Alex tog med sig sin dator till Stockholm vilket betyder att jag inte har någon musik att lyssna på (ja jag vet att det finns riktiga skivor också), jag kan inte spela betapet (älskar) och jag kan inte fixa Linas födelsedagspresent. jag hade en sån otroligt bra idé men det gick ju i stöpet så nu måste jag komma upp med något nytt innan onsdag morgon. Älskar att köpa presenter till andra men det är ju samtidigt så svårt! Man vill ju att det ska vara något kul samtidigt som det är personligt.
Det är förresten så roligt att jag som alltid bara haft äldre kompisar nu har ett helt gäng av yngre sådana. Lina fyller 21 på onsdag och är således 4 år yngre än mig och det märks knappt! Det finns ju någon slags magisk gräns när man inte märker åldersskillnader längre, är det efter att man slutat gymnasiet?

gnäll gnäll

Om jag ska fortsätta lite på tycka-synd-om-mig-temat så känner jag mig lite ensam. Alex åkte för ett par timmar sen till Stockholm och kommer inte tillbaka förrän onsdag kväll och för 10 min sen lämnade jag av Amy till pappa och hon blir också borta i tre dagar. Jag får så dåligt samvete av att bara lämpa av henne sådär men ibland har man inte så mycket till val. Vet ju att hon har det roligt i onsala så..
För att förresten ta tag i den där listan så ska jag bannemig gå till körskolan imorgon! Jag ska t. om skriva det i min kalender så blir det officiellt.

I love you

I stand corrected

Det var alltså 9 år sen. Herregud! Känner mig fortfarande som 16.

Nostalgi

För några dagar sen fick jag en pärm full med gamla prov, foton och diverse andra saker från min gymnasietid. Jag trodde inte att det skulle finnas något där i av vikt så jag tänkte slänga alltihopa men så gick jag precis igenom den och det fanns några riktiga guldkorn! Bland annat hittade jag en spellista från en Håkan Hellström-konsert i Borås 2000! På baksidan fick vi signering av Håkan och Timo där det bland annat står "Till Pernilla, ett av mina två största fans" (där Linda såklart var den andra). haha. Det är helt underbart. Nu när han spelar för fullsatta lokaler i stil med Scandinavium känns det svårt att förstå att han någonsin var så "tillgänglig", men så var det ju 8 år sen också, en hel livstid nästan.
Sen hittade jag en massa roliga brev varav ett innehållande en blandbandslista där personen i fråga har skrivit kommentarer till artisterna och refererar till Belle&Sebastian som "indie från france". Roligt, n'est-ce pas?
Ett annat brev fanns det en teckning av mig samt min drömpojke. Jag var fullt utrustad med boa, tiara, trollspö och änglavingar!! OBS!! Jag såg aldrig sådan ut, det där var en liten överdrift. Min drömpojke skulle ha svart hår, smala svarta jeans, randig tröja, stjärnor under ögonen och ärr på armarna formandes ngt i stil med "4 real".
Jag skrattade så jag grät.

The To-Do List

Även fast jag inte har hunnit med att läsa den än så känner jag mig redan väldigt inspirerad av Mike Gayles nya bok, The To-Do list. Det finns något väldigt stressbefriande med att göra listor och vad är då inte bättre än en lista där det står allting som man behöver få gjort? Slipper man att konstant tänka på hur dålig man är för att allting bara glöms bort. Ett extra plus i kanten är att det får en att känna sig väldigt ansvarstagande och duktig! Så jag tänkte börja redan nu:

1. Skriva in mig på körskolan och börja ta lektioner.
2. Klippa mig.
3. Träna minst två gånger i veckan.
4. Träffa mina vänner oftare (jobbig eller hur?).
5. Ta åtminstone en tvåtimmarspromenad i veckan med Amy.

Givetvis ska den utökas men det får jag ta allteftersom!

För att komma till Mike Gayles blogg kan ni bara klicka på rubriken.

Harry Potter

Ännu en sak som jag är lite efter alla andra med att se och läsa är Harry Potter. Jag tror att den första boken gavs ut -97 vilket borde betyda att jag var runt 14 och egentligen var inom den rätta målgruppen, men av någon anledning har varken böckerna eller filmerna intresserat mig särskilt mycket. Förrän nu. Det började med att Alex köpte de första två böckerna och när jag en dag hade slut på läsidéer så började jag med den första boken, Harry Potter and the Philosopher's stone, och jag är sen dess helt fast! När man är trött på diskbänksrealism och böcker som lämnar en med ett hål i hjärtat så är det här fantastisk läsning. Och det bästa med allt är ju att serien består av så många böcker så det tar ju aldrig slut heller. Jag har annars lite separationsångest från de flesta böcker då jag bara vill att de ska fortsätta och fortsätta och aldrig ta slut. Men istället så läser jag en Harry Potter och sen läser jag ett par andra böcker i mellan osv. Som hittat!
Jag har ju självklart sett filmerna också, fast först efter att jag läst böckerna, och de är ju ganska bra och lite mysiga sådär men filmen är ju aldrig lika bra som boken, det vet ju alla. Jag tycker att de skulle tagit mer tillvara på detaljerna som faktiskt är det jag gillar bäst med böckerna istället för att ta allt i en sådan rasande fart.

Att angöra en blogg

När ingen längre är online på skunk och notes på facebook känns lite för omständligt och tråkigt så måste man ju ha någonstans att ventilera sig på så det fick bli en blogg, 5 år för sent. Men jag har förlikat mig med tanken på att ha en totalt ointressant sådan som ingen ändå läser, allt är i sin ordning.



Var för övrigt på bio i lördags och såg Zack and Miri make a porno. Den var helt ok men inte riktigt i klass med ex 40 year old virgin och Supersugen. Men det som mest irriterar mig nu för tiden när jag går på bio är hur störande den övriga biopubliken är. Jag vet inte om det är jag som har blivit gammal och lättirriterad (troligtvis) men folk har ju inte ens vett att viska till varandra utan använder vanlig samtalston, mitt i filmen! Herregud. Jag har stor lust att bara vända mig om och säga till dem att hålla käft men jag brukar nöja mig med onda blickar..