donna and blitzen

Det har här varit den bästa helgen på länge! Kanske är jag lite partisk gentemot andra helger eftersom jag älskar julen och nu har det ju varit första advent och allt, men ändå en helt i genom bra och lyckad sådan. För första gången har vi faktiskt ansträngt oss lite och bakat! Pepparkakor, lussekatter och vörtbröd. Det senare var helt fantastiskt underbart gott, aldrig mer köpebröd! Sen har det ju såklart pyntats och grejats och Amy fick komma upp till delsjön på långpromenad och allting känns så bra och lätt. Så här borde det alltid vara. punkt.

Yey

Ledig idag och hela helgen! Blev på så gott humör så jag har redan hunnit gå ut på långpromenad med Amy, diskat, plockat, slängt, dammsugit och satt igång en tvätt. Nu ska jag strax ge mig iväg och träna och i kväll ska jag till Ninn och fredagshänga med henne och Johanna, bra dag det här!

Så.Trött

Hur ska jag någonsin orka ta mig an ett heltidsjobb? Denna praktiken sliter ut mig!
Men roligt är det. Idag fick jag se ett av de mest brutala sår jag någonsin sett eller trodde kunde finnas. Jag kunde liksom inte riktigt greppa vad det var jag såg och hur det kunde ha blivit sådär. Spännande avdelning indeed. Var även nära på att svimma idag. Hann inte riktigt äta innan jobbet och så skulle vi sätta en v-sond som krånglade och vi fick göra om och leta och gå fram och tillbaka innan vi lyckades. Kände någonstans halvvägs att jag var så fruktansvärt varm, och inte blev det bättre av att ha ett plastförkläde och trånga handskar heller. Strax därefter började jag kallsvettas och bli yr, tog ett glas vatten vilket inte hjälpte överhuvudtaget så jag fick sätta mig ner på en stol och titta på. Bäst att äta lite innan jag ska till operation kanske?
Hade förresten utvecklingssamtal nu när jag kommit halvvägs och hjälp vad det var läskigt. Omringad av mina två handledare och med min huvudhandledare aka chefen framför mig. Vi skulle utgå från en mall där jag först bedömde min insats i olika "moment" eller kanske snarare situationer och sen skulle mina handledare göra detsamma. Som tur var så var vi ungefär på samma nivå men det var ändå jävligt jobbigt och jag var tvungen att komma med exempel på tillfällen när jag varit med om det ena och det andra. Även om de verkade nöjda med min insats hittills så ser jag ändå inte fram emot det slutgiltiga bedömningssamtalet..

kan det inte sluta regna snart?

Sovmorgon idag, eller jag är ju egentligen helledig från jobbet men tyvärr måste jag dra mig bort till skolan snart, har handledning och sen grupparbete och vem vet hur lång tid det kommer ta? Inte så peppad! Det skulle för övrigt inte förvåna mig om halva gruppen inte dyker upp och har "glömt av" det. Vi får väl se.
Denna veckan ska jag gå med min andra handledare, blir lite kul! Gillar verkligen hon som jag har gått med nu men det är alltid intressant att märka på skillnaderna i hur de jobbar och vad de tycker är viktigast. Undrar dock om hon verkligen går fulltid för det är ett oförskämt bra schema! Eftersom jag bara ska jobba en helg av alla sex veckorna så blir det ju också så att jag inte går 5 dagar i veckan vilket ju inte gör så mycket då vi bara ska gå 35h/vecka men ibland undrar jag om jag verkligen kommer upp i det? Men några timmar hit och dit är kanske inte så viktigt utan det är väl mer helheten det handlar om antar jag!

Kalas

Idag har jag varit i Onsala för att fira den här sötnosens ettårsdag! Det var inte lätt att få honom att stå still så bilderna blev mest suddiga moln! Oscar gillar allting som låter, ju högre desto bättre så det var lite kaos emellanåt men det kan man ta så länge man sen kan åka hem till lugnet i lägenheten :)

Fredag!

Så har ännu en vecka gått. Har inte gjort så mycket medicintekniskt då jag mestadels har jobbat kväll men jag känner mig mer och mer bekväm i att göra saker på egen hand, ta egna initiativ m.m. Jag tycker det där är så himla svårt, just att veta vad som förväntas av en som student. Ska man följa sin handledares varenda steg eller ska man sålla lite och och riskera att ses som lat? Man vill ju göra det bästa av den tiden man är där men ibland känns det bara fånigt att ränna runt vid tillfällen när jag ändå inte kan bidraga med något.


Nu ska jag ut med hunden i regnet, underbart!

äntligen helg!

I går kväll jobbade jag sista passet för veckan så nu är det ledig helg! Det är skönt för jag känner mig redan ganska varm i kläderna och att jag inte bara måste hänga efter min handledare utan kan göra saker på egen hand också. Framförallt så är jag så nöjd över hur bra det går med det medicinsktekniska, har satt flera pvk:er nu och det har gått så lätt! Och allt annat med för den delen så inga stora misstag, än..

uppdatering

Efter två dagar på Kolorektalkirurgi så måste jag ändå säga att jag är ganska nöjd med var jag har hamnat. Det är ungefär som natt och dag jämfört med Mava, som jag visserligen trivdes bra på, men nu i efterhand så föredrar jag denna avdelningen av olika anledningar;

Tempot är otroligt mycket lugnare. Det är inte alls samma stress och springande i korridorerna.
Det finns faktiskt tid att sätta sig ner några minuter och ha både förmiddags- och eftermiddagsfika.

Stämningen är mycket trevligare. Alla är väl inte alltid på topp men överlag så verkar personalen faktiskt trivas med sitt arbete.

Samarbetet mellan läkarna och sjuksköterskorna är mycket bättre. Känns mer som ett teamarbete än ett "vi" och "dem".

Det är en mycket finare och trevligare avdelning. Som anhörig, eller patient för den delen, så känner man sig mer välkommen.

Det är inte överbelagt på det sättet att det ligger patienter i korridorerna vilket leder till att man överlag har färre patienter per sjuksköterska och gör att man har mer tid över för den enskilda patienten.

Sen finns det såklart fördelar på Mava också, och då tänker jag framförallt på att det var lite mer action och det att medicin hitintills känns lite roligare än kirurgi men det här var i alla fall mitt första intryck.

grattis pappa!

Kom nyss hem efter att ha varit i Onsala och hälsat på pappa och fikat lite, fars dag som det är. Mamma är på Cypern så han är lite extra ensam och var extremt pratglad. Men det var mysigt, alltid skönt att komma dit till lugnet. Det var välbehövligt för i morgon är det dags, första dagen av denna termins Vfu-period på 6 veckor. Det är lång tid men förhoppningsvis kommer man att komma ur det som bra mycket mer kompetent och säker på sin sak. Tror att det kommer bli bra i morgon ändå, börjar kl 10 och ska få lite introduktion osv. Känns skönt att slippa komma mitt i morgonstressen och inte ha en aning om vad alla håller på med.

ok att jag läser snabbt men inte SÅ snabbt

Fick för övrigt ett välkomstbrev från min praktikplats i måndags med tre bilagor med all information man någonsin skulle tänkas behöva. Hoppas dock att jag INTE behöver ringa hjärtlarm eller att det blir brand på avdelningen för det känns lite kritiskt. Hur som helst så stod det längst ner på en av bilagorna att för att vi som elever ska få ut det mesta av våran tid på avdelningen så är det bra att komma så förberedd som möjligt och därför fanns det 7 litteraturförslag som man kunde läsa in sig på. 7 böcker, på en vecka? Har inte ens hunnit tänka på det innan idag då jag var på biblioteket och passade på att kolla in vad det var som de rekommenderade. Hitta bara en av förslagen, allt annat var utlånat. Kirurgiboken. 1 miljon sidor lång. Bläddrade lite och sen..nej tack. Tog i stället lite egna initiativ och hittade en mycket bättre bok där i princip allt jag behöver finns att hitta. Varför ska man göra det så svårt för sig egentligen?

vaccination

I går tog jag den sista sprutan av de tre doserna Engerix som vi får möjlighet att ta gratis genom Göteborgs Universitet. De två tidigare gångerna så har jag tyckt att det gjort ganska ont vid själva stickögonblicket men denna gången kändes det i princip ingenting, däremot har jag haft jätteont efteråt. Kunde inte sova på vänster sida och vaknade ett par gånger av värken och nu är det alldeles varmt och lite svullet. Typiskt jobbigt. Skulle egentligen ha tagit influensavaccinet på måndag också men nu måste jag vänta i ca 3 veckor så jag får väl helt enkelt hoppas på att det inte kommer in några smittade på min avdelning. På måndag och sex veckor framåt är det ju dags för Vfu igen! Ser fram emot det med en skräckblandad förtjusning.